MIN ALLRA FÖRSTA KYSS

JAG MINNS MIN ALLRA FÖRSTA KYSS. PÅ KLASSENS SKOLDISCO I ÅRSKURS ETT. JAG HADE MÖRKBLÅGLITTRIG ÖGONSKUGGA OCH UPPSATT HÅR I SVANS. DE SPELADES SPICE GIRLS OCH AQUA OM VARTANNAT. ALLESAMMANS VAR MITT UPP I DANS NÄR NÅGON BAKOM MIG VISKADE TÄTT INTILL MITT ÖRA: JAG TYCKER DU DANSAR BÄTTRE ÄN ALLA DE ANDRA. JAG VÄNDE MIG SNURRANDES OM. DET VAR MIN KLASSBREVKOMPIS MED DE BRUNA ÖGONEN OCH ALLTID EN GLUGG I MUN EFTER ÄNNU EN TAPPAD TAND. HAN HETTE ANDREAS OCH I MIN VÄRLD DÅ VAR HAN DEN SÖTASTE SOM FANNS. TOLV SEKUNDER SENARE SATT VI I ETT TORKSKÅP UTE I KORRIDOREN MED IHOPKNUGGLADE BEN. DET VAR BECKSVART DÄR INNE OCH PÅ ETT TUSENMILS AVSTÅND KUNDE JAG URSKILJA DISCOTONER OCH DEN ALLRA STÖKIGASTE KLASSKOMPISEN JENS DECIBELHÖGA GARV. JAG HAR SVÅRT ÄN IDAG ATT FÖRSTÅ HUR ANDREAS KUNDE PRICKA IN SIG SÅ BRA, KANSKE VAR DET SÅ ATT HADE HAN BÄTTRE MÖRKERSEENDE ÄN JAG. HANS LÄPPAR MOT MINA. EN SMAK AV SALT. JAG MINNS ATT JAG TÄNKTE ATT SOM JAG BLIR KYSST NU KOMMER JAG ALDRIG BLI KYSST IGEN, OCH JA, DET ÄR NOG SANT ÄN IDAG. INGEN KYSS HAR NÅGONSIN FÅTT MITT HJÄRTA ATT SLÅ DEN SORTENS SLAG.