UR EXTREMT HÖGT OCH OTROLIGT NÄRA AV J. FOER

"TÄNK PÅ SMÅ MIKROFONER? TÄNK OM ALLA SVALDE DEM OCH DE SEDAN SPELADE UPP VÅRA HJÄRTSLAG GENOM SMÅ HÖGTALARE SOM KUNDE LIGGA I FICKORNA PÅ VÅRA SNICKARBYXOR? NÄR MAN ÅKTE SKATEBOARD PÅ GATORNA PÅ KVÄLLARNA KUNDE MAN HÖRA ALLA ANDRAS HJÄRTSLAG, OCH DE KUNDE HÖRA ENS EGNA, SOM EKOLOD LIKSOM. EN KONSTIG GREJ SOM JAG UNDRAR ÄR OM ALLAS HJÄRTSLAG SKULLE BÖRJA SLÅ I SAMMA TAKT, SÅ DÄR SOM KVINNOR SOM BOR IHOP FÅR SINA MENSTRUATIONER SAMTIDIGT, VILKET ÄR NÅGOT SOM JAG VET EN DEL OM, MEN SOM JAG EGENTLGIEN INTE VILL VETA NÅGOT OM. DET SKULLE VARA HÄFTIGT, UTOM ATT DET I SALARNA PÅ SJUKHUSEN DÄR BEBISARNA FÖDS SKULLE LÅTA SOM EN KRISTALLKRONA PÅ EN HUSBÅT, EFTERSOM BEBISARNA INTE SKULLE HA HUNNIT ANPASSA SINA HJÄRTSLAG TILL ALLA ANDRAS ÄNNU. OCH VID MÅLGÅNGEN I NEW YORKS MARATHON SKULLE DET LÅTA SOM OM DET VAR KRIG."