FARFAR

IDAG ÄR DET MIN FAFARS FÖDELSEDAG. OM HAN HADE LEVT NU HADE HAN FYLLT 94 ÅR. FARFAR RÖKTE SOM EN BORSTBINDARE. MER ÄN FEM PAKET MARLBOROCIGARETTER OM DAGEN. NÄRSOMHELST OCH ÖVERALLT. MEN HANS FAVORITSTÄLLEN FÖR PUFFRING VAR VID KÖKSBORDET, I DEN GRÖTRUTIGA FOTÖLJEN MED BRÄNNHÅL PÅ ARMSTÖDEN OCH I SIN SVARTA ROSTIGA SAAB (INGEN FICK VEVA NER RUTORNA FÖR VÄDRING FÖR DÅ SKULLE VINDEN BLÅSA HÅRT I HANS NACKE OCH GÖRA HONOM FÖRKYLD). FICK HAN TID ÖVER TILL NÅGOT ANNAT KUNDE MAN UNDRA. SÅKLART. IBLAND LADE HAN EN AV ALLA DE HUNDRATALS PATIENSERNA HAN KUNDE, SPELADE PÅ TIPSET MED SINA SÖNER, TOG MED EN PÅ BLÅBÄRSPLOCKNING OCH FISKETURER, VANN SVARTVITA PANDOR OCH NYCKELRINGAR ÅT EN I NÖJESPARKEN OCH DRACK AV SINA FAVORITDRICKOR L'ORANGA ELLER VIRA BLÅTIRA. NÄR MAN KOM BESÖK BJÖD HAN EN PÅ ÄPPELSKIVOR UTAN SKAL SOM HAN HADE SKURIT I ALLDELES PERFEKTA BÅTHALVOR. HAN SKRATTADE ALLTID BULLRANDE HÖGT, SKRAMLADE MED KAFFEKOPPEN OCH HITTADE PÅ RAMSOR SOM FICK EN ATT KIKNA AV SKRATT. JA, HAN VAR VÄLDIGT FIN MIN FARFAR.